universum är ett monster

Allting var så bra, mina fina vänner fick mig att må så obeskrivligt bra,
jag var den lyckligaste människan i världen.

Men allting revs ner på loppet av en minut. Ni förstörde allt.
Hela mitt liv faller, inte bara på grund av det men det var ett stort bidrag.
Jag behöver inte er två, hela mitt liv blir bara värre.
inte till den minsta hjälp ger ni, ni sårar bara.
Jag hade verkligen behövt detta, men jag sprang rakt in i en betongvägg,
det tog stopp när allting var så klart för mig.
Jag är vilsen och vill bestämma själv.
Vill hitta min plats i världen men var reserverad till någon annan.
Så nu står jag här tomhänt och svullna ögon.
Hoppas att ni lyckats med det ni vill. Isåfall, gratulerar!

I'm not okay, i promise.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0